Hem Allmänt JAKTEN PÅ NYA FLYGSTÄLLEN

JAKTEN PÅ NYA FLYGSTÄLLEN

Text: Emelie Andréasson, Papillon Produktion

18 februari, 2020

3165

Färska flygställen är äventyr som innebär nya vyer och utmaningar som piloten inte har stött på innan. Varje adderad flygarena bidrar också till att öka tillgängligheten och locka fler till sporten. Men hur gör man egentligen för att hitta en ny plats bland molnen?

Många svenska skärmflygare flyger en eller två veckor utomlands varje år. I Sverige är det nämligen inte helt lätt för skärmflygarpiloter att få ihop sina timmar i luften. Detta på grund av att det till stor del blåser västliga eller sydvästliga vindar i vårt land.

– Hittar du då inget flygställe på syd till väst, så tappar du många dagar, säger Mattias Rydefjärd, inbiten skärmflygare.

Enligt honom är det avgörande att det tillkommer flygställen i olika vindriktningar samt olika vindstyrkor, för att ge varje pilot en chans att maxa möjlig flygtid. Det är också ett sätt att få fler intresserade. Som det är nu är det egentligen endast de riktigt ihärdiga och passionerade som fortsätter med sporten.

Och ju fler som engagerar sig, desto lättare blir det att få gehör hos kommun och liknande. Till skillnad mot hur det ser ut i dagsläget, när mycket medel och insatser kommer från ideella verksamheter eller enskilda individer.

Röjning på Braehus. Foto: Mattias Rydefjärd

Hur man går tillväga

Det primära när man söker efter start- och landningsplatser är att kolla på Lantmäteriets terrängskuggningar. Dessa ger bra översikt.

– Ett hinder framför flygstället är en riskfaktor eftersom det ger turbulens. Tänk också på att scanningen har skett i riktning från nordväst till sydost, så höjdskillnader syns lite dåligt mot nordväst, tipsar Mattias Rydefjärd.

Därefter är det dags att utforska topografiska kartor.

– Jag brukar först kolla höjdnivåerna på Ålleberg och notera hur många höjdkurvor jag har på 100 meter. Då får jag en referens om det är flygbart eller inte, säger Mattias Rydefjärd.

Sist, men inte minst, passar det bra att kika på ortsfoton, till exempel från Eniro, Hitta eller Google. Sådana brukar ge indikationer på var det finns skog och liknande svårigheter.

Hittar man ett potentiellt flygbart ställe krävs det dessutom att man beger sig dit för att göra en besiktning av starten, landningen och övrigt. Då menar Mattias Rydefjärd att det är viktigt att ha ett öppet sinne.

– Tänk likt en konstnär som ser skulpturen istället för bara en stock. Det är en helt annan sak att vara på plats än att titta på en karta. Försök att verkligen ge utrymmet en ordentlig chans innan du avfärdar det. Kanske går det att bättra på förutsättningarna?

Genom att kontakta markägaren och skapa en god relation med hen, kan man få tillåtelse att hugga ner träd, rensa bort sly eller liknande som kanske krävs för att kunna flyga där.

FAKTARUTA

Namn: Mattias Rydefjärd

Ålder: 46

Bor: Jönköping

Familj: Fru och två barn

Gör: Flyginstruktör och entreprenör

Intressen: Skärmflyg och fiske

Har flugit sedan: 1997

Finns det något mer man ska tänka på när man letar nya flygställen?

– Oavsett om du har mycket erfarenhet eller inte, så är det en god idé att ta med sig en kunnig flygare som kan hjälpa till att göra en bedömning om området är flygbart eller inte. Då kan ni diskutera faror och möjligheter sinsemellan. Det är mycket bättre än att ta beslut själv, säger Mattias Rydefjärd.

Nästa steg

Man ska också kolla luftrummen. Dessa finns registrerade på flygkartan.

– Om du sedan tycker att du har hittat ett ställe som är flygbart, så ska du naturligtvis dela med dig av det till andra. Det kan du göra direkt i flygkartan, på forum eller i sociala medier, säger Mattias Rydefjärd.

Var då noga med att dokumentera all information som kan tänkas vara användbar. Det kan förslagsvis handla om detaljer kring start, landning, farliga vindriktningar, lagom vindstyrka för stället, lokala fenomen och mikroklimat. Kontakta även befintliga, lokala piloter i området.

– Har jag skapat ett nytt flygställe blir jag den lokala piloten. Ju mer information jag kan ge andra piloter, desto säkrare blir den nya platsen. Håller man på med en risksport så får man inte slarva, betonar Mattias Rydefjärd.

Eventuella hinder

Det finns många saker som kan innebära trubbel när man är ute och rekar efter nya områden.

– Ofta är det skog som är i vägen. Det kan också vara platser som är lite unika, såsom naturreservat till exempel, och då är det väldigt reglerat vad man får och inte får göra, säger Mattias Rydefjärd.

Han lägger till:

– Men ingenting är omöjligt. Enligt EU är ett naturreservat också till för att främja friluftsliv, vilket ger oss chans att få tillstånd till att röja upp en start.

Många gånger är lämpliga startplatser begränsade av kontrollområden vid flygplatser, där endast flygplan med transponder får röra sig, men även där går det att få till en överenskommelse.

– I Jönköping har vi två flygställen som ligger inne i sådana zoner, men med god relation till flygtornet kan vi flyga där ändå, säger Mattias Rydefjärd.

Han påpekar vikten av att hjälpas åt. Med gemensamma krafter kan nya arenor skapas och på så vis får hela sporten ett lyft.

Test av ett nytt flygställe (Stegeborg, Norrköping). Pilot: Patrik Gårdmo.

Ett lyckat exempel

Intill Brunstorp gård, strax utanför Jönköping, finns en stupstart och två landningsområden, vilka brukas frekvent av piloter från trakten. Utan deras engagemang skulle dock detta populära ställe inte vara fullt lika utvecklat.

– Vi gick ut i en Facebook-grupp och frågade flygare och vi kunde få ett litet bidrag från medlemmarna där, för att förbättra starten och ge en liten julgåva till bonden som äger marken, säger Mattias Rydefjärd.

Pang sa det, så kom 9 000 kronor in. Pengarna har räckt till jord och presenter vid Brunstorp och Kleven – ett annat flygställe i närheten av Gränna – i några år.

– Resultatet är att bönderna är jätteglada – och vi med, eftersom vi får bra flygställen, säger Mattias Rydefjärd.

Han hälsar att det också går bra att fråga förbundet om pengar.

– Så ut och leta! Och glöm inte att dela med er!