Under fjolåret inrapporterades 33 olyckor till Skärmflygförbundets Utbildnings- och säkerhetskommitté (USK). Utav dessa räknades tio som tillbud, elva av den ringa sorten, medan resterande tolv resulterade i allvarlig personskada. I fyra av fallen kastades nödskärm.
Olycksdatabasen är unik för Europa och är ett samarbete med European Hang Gliding and Paragliding Union (EHPU).
- Den är mycket viktig för att vi ska kunna se mönster och förebygga olyckor, säger Patrik Gårdmo, ordförande i USK.
Han berättar att merparten av incidenterna involverade nybörjare som missbedömt situationer eller mer erfarna piloter, vilka istället pressat gränserna och tagit för stora risker.
- Egentligen är skärmflyg en trygg sport, men den kräver att man flyger under rätt förhållanden och har koll på väder, vind och sina egna begränsningar, säger Patrik Gårdmo.
Ett tungt arbete
USK jobbar proaktivt med säkerhet i alla former, däribland utbildning, och hanterar även disciplinärenden.
- Skärmflyg är en liten sport, så nästan alla utövare av den är ens vänner. Därför är det är inte alltid ett så trevligt uppdrag att sitta med i USK, eftersom det kommer så nära, förklarar Patrik Gårdmo och i hans röst hörs ett visst svårmod.
Han skjuter snabbt in:
- De senaste åren har kommittén bytt medlemmar ganska ofta. Det är synd, för det behövs kontinuitet. De flesta vill bara fokusera på friheten som sporten innebär, men någon måste göra det här jobbet också. Det är en förutsättning för att vi ska få flyga.
Tillsammans med sina nuvarande kommittékollegor i USK, Henrik Höggren och Lars Falkenström, tar Gårdmo emot olycksfallsrapporterna och går igenom dessa.
- Vissa utreder vi lite mer. Det beror på vilka parter som har varit inblandade och hur allvarliga konsekvenserna har blivit. 2019 blev det tre haverirapporter; två inom paramotor och en vinscholycka, säger han.
Tur i oturen
2019 var även året då Patrik Gårdmo tvingades att kasta nödskärm för första gången någonsin.
- När jag deltog i Gin Wide Open i Makedonien kom jag in väldigt lågt över en by, cirka 150 meter från marken, och sökte termik. Efter ett tag hittade jag en svag termikblåsa som tog mitt uppåt, men helt plötsligt fylldes den av hela byns skräp, säger han.
Efter att ha brottats med en plastpåse ovanför sitt huvud och en pappersvariant undertill, gick Patrik Gårdmo in i den skarpa kanten på blåsan och då kollapsade hans skärm på ena sidan.
- Detta gjorde att jag roterade in mot mitten och ut mot kanten igen, säger Patrik Gårdmo.
Otroligt nog återfick Patrik Gårdmo kontroll över skärmen, men när den sköt fram av vinddraget hamnade han utanför termikblåsan på nytt – och den här gången föll han genom linpaketet. Patrik Gårdmo visste då direkt att det var dags att kasta nödskärmen.
- Ibland hamnar människor i lägen som är lite tveksamma, då de väntar för länge och tänker att de borde kunna lösa problemet, men istället går de i backen. Ofta är det sådana situationer som gör att folk omkommer, menar han.
Efter en
hård landning hamnade Patrik Gårdmo till slut på en åker strax utanför byn.
Bortsett från några blåmärken klarade han sig helskinnad.
Reflektioner efteråt
Patrik Gårdmo startade sin flygkarriär i slutet på nittiotalet. Med undantag av ett uppehåll mellan 2003 och 2010 har han varit uppe i luften så ofta han bara kan. Kanske har han sin långa vana av skärmflyg att tacka för att det gick så väl under den dramatiska händelsen i Makedonien.
- Jag är numera i regel väldigt lugn när jag flyger. Det tror jag är förklaringen till varför det fungerar så bra fastän man hamnar i en svår situation. Det handlar om att kroppen lär sig att det inte är något farligt, delger Patrik Gårdmo.
Han beskriver upplevelsen som om tiden stod still, eller i alla fall som att den gick i slowmotion.
- Jag hade funderat på det innan, hur det skulle gå om jag hamnade i en nödsituation, ifall hjärnan skulle frysa eller inte. Nu efteråt är jag glad för erfarenheten, för jag vet att det fungerar i huvudet på mig i ett sådant läge.
Skötselråd
Förutom att veta hur man ska göra i skarpt läge, är det också mycket viktigt att ta hand om sin nödskärm och se till att den är i bra skick. Ompackning och luftning ska därför utföras en gång per år.
- Nödskärmen ligger hårt hoppackad i selen hela tiden och ibland komprimerar man den lite extra när man sitter på start och väntar på vind. Det kan också ha kommit in fukt i den. Dessa saker kan göra att nödskärmen blir stel, vilket innebär att dess öppningstid blir längre, förklarar Patrik Gårdmo.
Ifall man inte vet hur man packar om och går igenom sin reservskärm kan man ta hjälp av en vän eller vända sig till en instruktör på sin lokala klubb. Om nödskärmen går sönder ska den däremot skickas in till tillverkaren för att bli lagad professionellt.
Ompackning av nödskärm är inte reglerat i dagsläget, men under 2020 tittar USK på att eventuellt börja med att införa certifiering för näringsidkare som packar om nödskärmar som tjänst.
- Om man packar och tar betalt för det, då vill vi också att det ska utföras hundra procent korrekt, säger Patrik Gårdmo.
Samtidigt påpekar han att USK inte vill gå in och skärpa bestämmelserna för mycket.
- Skärmflyg är förknippat med frihet och enkelhet, och det vill vi att sporten ska fortsätta att vara. Därför ska privatpersoner fortfarande få lov att packa om sin egen skärm, precis som innan, säger Patrik Gårdmo.
FAKTA
Runda nödskärmar
Dessa har
funnits länge i branschen. Nackdelen med dem är att de pendlar ganska mycket
när man kastar dem och därför ger de ett hårdare nedslag.
Fyrkantiga nödskärmar
Dessa påminner
mycket om de runda nödskärmarna, men formen gör att de är mycket mer pendlingsstabila.
Effekten ger även en lägre sjunkhastighet.
Styrbara nödskärmar
Dessa går att styra som en vanlig skärm, men med ett betydligt sämre glidtal. I EHPU:s databas kan man se en tendens till att deras öppningsfrekvens inte är fullt lika bra som de runda och fyrkantiga nödskärmarnas. Detta beror nog främst på att de är svårare att packa och därmed blir felpackade i högre grad.
