Såhär i juletider kommer ett utdrag, direkt ur Lars Georgssons flygdagbok.Denna gången gick äventyret till Bulgarien. Över till Lars!
/Redaktören
Klockan är långt över midnatt när vi landar på Sofia Airport, framför oss har vi drygt två timmars bilfärd österut längs bergsmassivet i mörker till staden Sopot som ska vara vår bas den närmaste veckan. Vädret i början på oktober är som en svensk sommar, det märks att Bulgarien ligger mycket längre söderut än vad man tror, landet gränsar till Grekland och Turkiet i söder, och har en lång kuststräcka på mer än 400 km mot Svarta Havet.
Vi som åker på skärmflyg-resa till Bulgarien är sex piloter från Skåne, Stockholm och Östersund, en del av oss har varit och skärmfluget i Bulgarien både två och tre gånger, det är den spännande kombinationen av gammalt och nytt, kalla kriget och naturupplevelser som gör att Bulgarien påverkar dig, och framförallt de fantastiska möjligheter till på bergs-flyg och XC-flyg.
Vi tretiden på natten är vi framme vid vårt boende, ett familjehus i centrala Sopot, 5 minuters promenad från “SkyNomad” som är vår researrangör, och 15 minuter till sitt-liften vid foten av berget. Boendet är spartanskt på fyra dubbelrum, men det finns WiFi, kabel tv, två kök och två badrum, och en uteplats med eldstad där det går att elda en brasa och kanske dricka landnings-öl vid på kvällen.
Nästa morgon vid 10-snåret träffar vi hos SkyNomads kontor, Nicolay Yotov som är licensierad BHPA- och Bulgarisk Tandempilot, Instruktör samt bergsguide, och som ska vara vår ledsagare under resan. Det är en hel del piloter som är samlade i Sopot denna höst av olika skäl, vi träffar ett gäng från Israel som har flytt Corona-karantän, ett gäng finnar, och några engelsmän. I Sopot finns det ytterligare ett företag “Fly4Seasons” som drivs av Gavin Jillings, som erbjuder service som SkyNomads.
Efter en grundlig genomgång av licenser, försäkringsbevis, utrustning och naturligtvis säkerhetsgenomgång är det dags att ta Sopot-liften upp på berget till 1425 möh och därifrån ca 200 meters hajk upp mot starten som är stor som ett antal fotbollsplaner. Vädret bjuder på värme och strålande solsken, en behaglig sydlig vind, på höjd termiskt med lite intensiva blåsor. Någon av oss kurvar sig upp till 2470 möh, några drar iväg längs berget och får beställa pickup när de landat. Vädret visar sig vara på sitt bästa humör, så det blir minst ett flyg till för de flesta i gruppen. Att flyga längs med de höga Balkanbergen känns tryggt och säkert, bergskedjan är en utlöpare till alperna och sträcker sig från östra Serbien genom hela Bulgarien till Svarta havet, påminner lite om Skanderna , framförallt pga av att bergskedjan är en av de äldsta i Europa, och erosionen har slipat ner de höga bergstopparna som annars är så vanliga i t.ex alperna.
Första dagen bjöd verkligen på fina flyg, men tyvärr smyger det sig in ett lågtryck som gör att andra dagen mest gick åt att åka buss för att hitta flygställen, en svår uppgift visar det sig, och inte på tredje dagen är vädret bättre heller…. Fjärde dagen beslutar vi att åka längre söderut, förbi Sofia mot Grekiska gränsen och pröva lyckan där istället. Efter fyra timmars bilfärd närmar vi oss orten Dupnitsa och startplatsen Ostrogan på drygt 1500 möh. För att ta sig upp på berget får vi hyra in en fyrhjulsdriven Landrover som tar oss upp längs smala skogsvägar med bråddjup på var sida, tyvärr är vädret inte det bästa, men plötsligt spricker det upp, och vi får alla ett härligt flyg ner i dalen. På kvällen checkar vi in på ett gammalt öststats kurhotell i staden Sapareva Banja, ca 30 minuter öster om landningen. Här badar vi i varma källor med en svag doft av svavel, och prövar både ång- och torrbastu. Nästa dag bär det vidare ännu längre söderut längs huvudvägen mot Grekland och Thessaloniki, vi har hyrt ett boende i orten Strumyani, och ska försöka flyga från berget på 1950 möh. I bergen finns det marmorbrott, liknande de som finns i Italien/Cararra, och nerför vägen åker lastbilar med gigantiska marmorblock fastsurrade på trailern. Vi tar oss med bussen så högt upp vi kan, sedan följer drygt två timmars hajk upp till starten som högt uppe på en sluttning. Vinden är mycket svag, och det lutar ganska mycket, så det gäller ha full koll på utrustningen och en rejäl dos koncentration. Vi hjälper varandra att komma iväg genom att hålla upp våra skärmar, och Nicky, vår instruktör lämnar vi åt sitt öde, eftersom han är den siste att starta. Det blev ett härligt flyg för hela gruppen, och en av piloterna ( skåning, såklart) sträckte ut på flyget så långt det gick, och landade vid den lokala puben nere i byn. På kvällen blev det landningsöl på takterrassen till vårt boende, och fortsatta planer hur var vi skulle flyga nästa dag.
På resans sjätte dag hade beslutat att åka vidare norrut mot Sofia, och längs vägen försöka flyga från berget Konyavo vid byn Kyustendil, ganska nära berget vid Dupnitsa där vi hade flugit häromdagen. Vi kan köra hela vägen upp till starten, här finns en stor annten- och radarstation, så ingen fyrhjuling eller hajk behövs för att nå denna start. Höjden på starten är runt 1440 möh, och det är en fin start vid ett stort sluttande fält. Vinden började ta i, så det gällde att komma från berget så fort som möjligt, för att kunna utnyttja flygfönstret optimalt. Berget erbjöd både hang och termiskt flyg, men vindarna var lite nyckfulla, så det blev ett flyg på runt 30 minuter, men ändå helt ok.
Nu var det dags att packa ihop och köra vidare mot Sofia där vi hade hyrt hotellrum för natten, nästa dag vid lunchtid var det dags att flyga hem till Sverige igen. Trots att Bulgarien inte är det rikaste landet i Europa, så är Sofia en pulserande huvudstad med en mängd restauranger, barer och uteliv. Prisnivån är ganska mycket dyrare än på landsbygden, men med svenska mått är det mesta extremt billigt i Bulgarien. Det i kombination att Bulgarer är ett glatt och gästvänligt folk, gör att det snart börjar bli dags att planera nästa resa till Balkan.
Vid pennan, Lars Georgsson
Fotograf, Andréas Häger
