Skärmflyg är en väldigt väderberoende sport, där väderprognoserna får styra om man tänker försöka flyga. Det som är viktigt för oss är att vinden skall vara lagom stark (0-5m/s) och att riktningen stämmer. Eftersom vi flyger från marken upp till molnbas så är det även viktigt med vindgradienten. När vi sträckflyger så är termiken viktig för oss.

Foto: Fredrik Gustafsson

Hur lokalt väder kan ni göra och tar ni hänsyn till?
Ålleberg (flygställe) ligger bredvid Falköping. Bägge finns på eran app, men det är alltid en mycket sydligare vind vid berget än i bägge prognoserna och i staden.

Svar: Vår regionala vädermodell, (Arome) har en rumslig upplösning på 2,5 km. Det vill säga gridrutor med sidor som är 2,5 x 2,5 km i ca 30 modellnivåer i höjdled. I gridrutorna beräknas fysikaliska parametrar som vindriktning, vindstyrka, temperatur, luftfuktighet osv. Att enbart titta på punktprognoser ger inte bästa resultatet eftersom mycket små lokala fenomen inte kan upplösas i detalj med vår modell. Vi gör enbart prognoser för utvalda flygplatser på SMHI Luftfart enligt olika reglerande regelverk (ICAO, EASA och TFSF), där vi har observationer och utöver det viss lokalkännedom för olika väderfenomen (sjöbris, stratus, inversioner mm)

Tar ni med specifika väderfenomen såsom sjöbris, termik, föhn, konvergens i era prognoser?
Vid Dingle som ligger vi kusten, där drar sjöbrisen in vid lunch det ser man inte på prognosen. När den drar in så blir det fel riktning på vinden och den släcker ut all termik.

Svar: I viss mån men det är främst i större skala som man kan se detta i modellen. Sjöbrisen brukar vara synlig utmed kusterna och vid de större sjöarna (Vänern, Vättern och även Storsjön). Termik görs inte längre några prognoser på av SMHI men det finns en segelflygportal med termikprognoser (http://rasp.skyltdirect.se/scandinavia/?conf=sesouth&wind=sw). Föhn- och konvergenseffekter brukar modellen klara av men även det i större skalor.

Hur har klimatförändringarna påverkat flygvädret i Sverige och hur ser framtiden ut?
Skärmflygarna vill ju ha ett specifikt väder (enligt ovan), hur har vädret ändrats hittintills och hur kommer det att fortsätta ändras

Svar: Vet inte om det finns någon forskning på detta men det är ett intressant ämne. Jag har själv ingen uppfattning om hur det har påverkat flygvädret.

Kan ni göra termikprognoser?
När vi sträckflyger behöver vi termik, kan ni prognosisera detta?

Svar: Ja det kan vi göra men vi har slutat med det i och med att tjänsten inte efterfrågas längre.

Kan ni göra scew-t diagram?
Vi använder även soundning/scew-t, framförallt vid termikflygning men även när vi vill veta vinden på höjd.

Svar: Ja det har vi tillgång till i vårt prognosarbete men det är inget som vi producerar till kund i nuläget.

Vilket väder och årstid i Sverige är svårast att prognostisera?

Svar: Vintertid med låga stratus eller dimma i ett flackt tryckläge. Det kan vara väldigt svårt att förutse vad som ska hända när det inte finns någon tydlig trycktendens eller vindförändring. Även sommartid med kraftig konvektion kan vara svårt då enstaka åskväder kan dyka upp med kort varsel.

Vilka delar i landet är svårast att prognostisera?

Svar: Fjälltrakterna på grund av att det är glest med observationer och att det finns många småskaliga fenomen som inte kan lösas upp av modellen.

Vid vilket väder får man bästa laminär vind för att hanga?

Svar: Jag har inte något riktigt bra svar på detta men en konstant vind med ett grunt turbulent gränsskikt borde ge bra förutsättningar för hangflygning.

Vid vilket väder får man bäst termik?

Svar: Kallmasseväder med stor instrålning och lagom labil luft.

Vid vilket väder blir det ofta vindstilla?

Svar: Högtryck på vintern (kopplad till markinversion och även rätt kompakta stratocumulus)

Vad är sondering och vad innebär det?

Svar: En sondering är en mätning av atmosfärens skiktningsprofil i vertikal led antingen med ballong eller via fjärranalys. Viktigaste parametrarna är temperatur, daggpunkt, tryck och vind. Med dessa kan mycket värdefull information fås om hur stabil/labil luftmassan är, var molnbasen förväntas, om det finns förutsättningar för åska osv.

Vad är det som händer på Ravlunda och Hovshallar när det blåser några hundra meter ut, men är vindstilla på hanget?
Generellt vid all flygning vid större vattenområden.

Svar: Kan inte svara på detta.

Vad tillhandahåller ni för tjänster idag till flyget?

Svar: En hel del reglerade tjänster som finns tillgängliga på aro.lfv.se samt på Northavimet. Produkter som TAF/NSWC/LLF/SIGMET med flera. Utöver det har vi konsultationstjänst för alla piloter via telefon.

Hur vet man vad det är för moln som finns i prognosen?
Vi gillar ju såklart Cumulusmoln, hur kan man se detta i eran prognos.

Svar: Det går i nuläget inte att få fram via appen eller smhi.se men ett tips är att titta på satellitbilder. De polära bilderna är faktiskt väldigt hög upplösning på men uppdateras inte lika ofta som de geostationära.

Finns det vindmätare som vi kan ta del av?

Svar: Ja, gå in på SMHI.se så finns det både officiella obsar men även under WOW-nätverket så finns det privata stationer.

Kan ni utbilda oss skärmflygare mer ingående?

Svar: Det går att få utbildningar via SMHI Luftfart mot en kostnad.

Släcker termik ut vind?

Svar: Intressant fråga, i första hand så är det nog det omvända enligt ovannämda fråga om sjöbris. En kraftig vind kan ju släcka ut termiken men det omvända borde ju kunna ske förutsatt att grundvinden är svag. Ett exempel är ju en anabatisk vind uppför en sluttning i en dalgång som ju är en termisk vind i första hand.

Vart kan man läsa mer om man är intresserad av meteorolgi?

Svar: Det finns många olika källor men SMHI har ett stort arkiv av artiklar om olika väderfenomen på kunskapsbanken. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi

Kan ni förutsäga inversion?

Svar: Ja det kan vi se i prognosmodellen och i prognossonderingar.

Kan ni förutsäga våg?

Svar: Kraftiga lävågor går att förutsäga men det är i större skala.

Hur vet man när luften är stabil vs labil?

Svar: Om skiktningskurvan är brant det vill säga om temperaturen avtar kraftigt med ökad höjd så är luften labil. Om det motsatta är fallet, så kallad inversion med ökad temperatur med höjden, så är luften stabil. Det är även stabil skiktning vid isotermi, dvs konstant temperatur med ökad höjd.

Vad var högsta molnbasen förra året?

Svar: Vi har inte någon statistik på detta men om du avser cumulus så såg jag själv molnbaser på över 10000ft förra sommaren vid kraftigt högtrycksläge.

Hur får man reda på molnbas?

Svar: Bästa är att kolla METAR men det går även att räkna på. En grov uppskatting av molnbasen är att beräkna temperatur minus daggpunktstemperatur gånger 125 för att få molnbasen i meter (400 för fot).

Vart hittar man vinden på olika höjd?

Svar: Det finns vindprognoser för olika höjder på Northavimet och mycket annat prognosmaterial.

Undersökning – Vad tyckte du om denna artikeln?